Livet är så stort. Man känner så många, har sett så mycket och varit med om så mycket. Man har perspektiv och man vet vad livet har för alternativ. Inte så när man är liten, när allt är svart eller vitt, när ens klasskompisar är alla man känner och ens föräldrar är de enda förståndiga. Man är nu vuxen så att man kan dra egna slutsatser, analysera människor och situationer, det är inte den som är äldst eller coolast i klassen som man behöver bry sig om. Man har perspektiv på vad som är riktigt illa och vad som bara är ett lite bekymmer. Nu har jag universitetsuppehåll (ett finare [mognare] ord för jullov) och det har aldrig känts skönare för i min universitetsmiljö har nog inte alla dessa visdomar hunnit ikapp och jag är inte starkare än någon annan så därför ska jag i några veckor nu njuta av "världen utanför". Låter nästan som en sekt, och ja, på vissa håll är det ju faktiskt så.
Nä, nog med krångliga funderingar som säkert ingen förstår för nu ska jag fixa naglar och ånga mitt ansikte!
Härligt med lov! Njut av ledigheten!
SvaraRaderaKanske vi till och med hinner med och ses över en fika eller nått? :)